Framåt

En Vecka In.

En vecka efter ankomsten tillbaks från praktiken på Malta och en del är fortfarande på gång.

Att avvänja sig från euron och insikten om hur dyrt allting i Sverige är, är en av dem.

Att folk är så tysta och tillbakadragna är en annan, nordiska gastar hemsöker gatorna i kontrast med det ljudliga malteserna som fanns överallt i solen är en annan kontrast.

Men för mig själv, så är förändringarna markanta.

Har börjat äta ute mer och inte så motvillig är en förändring, även om det är lite dyrare än malta och det finns ingen kanin att prata om, sorgligt nog.

Att jag har öppnat upp för fler maträtter en annan.

Men den största förändringen, är att jag aktivt söker ett arbete i kontrast till den mer passiva attityd jag hade i projektets början.

Jag har målet klart, klarare än förut, och vad jag vill är rätt enkelt. Jag vill bara leva och vara tacksam för vad jag har. Jag behöver inte prestige eller sikta högt i livet. Bara ta mig genom det med en inkomst lagom stor för att köpa livsmedel, betala hyra, och leva enkelt.

Så mitt mål är att först skaffa mig en inkomst inom räckhåll och spara in på vad jag tjänar för framtida möjliga mål.

Enkelt och simpelt.

Med detta i åtanke, och onödiga tal om motivation och mål från veckan som har nyss varit, så är min plan satt i rörelse.

Resan var nödvändig, det inser jag nu, för att kunna avancera framåt mot livets och samhällets mest grundläggande mål, med en noshörnings framåtanda och en murbräckas slagkraft. Nu vill jag säkra mitt leverne och få en bit av självständighet på köpet.

Allt som krävs är att fortsätta framåt och inte stampa på stället som förut.

En resa på tusen mil är inte omöjlig, bara väldigt, väldigt lång.

Men den blir inte kortare om man bara velar på stället och tvekar hela tiden, eller hur?

Gå på!

"Målet är alltid inom räckhåll, oavsett avståndet...Varför?"

"För jorden är rund."

Fakta.